Igårkväll bestämde Kristoffer sig för att komma hem på sin 1-timmeslunch som han hade idag (lördag). När jag ringde honom på förmiddagen för att fråga hur det gick på jobbet så var det tydligen en jobbig dag med en hel del att göra samt ett dåligt humör. Då bestämde jag mig för att göra pannkakor åt oss till lunch (som han vart sugen på redan igår, men då blev det inget). Så när han klev innanför dörren på sin rast blev hans humör tusen gånger bättre! Tur att man kan göra sin älskling glad av det lilla. Kärlek.
Lowa fick såklart också pannkakor till lunch (fast med fruktpuré istället för jordgubbssylt) men det var inte alls nån höjdare enligt henne, så värmde på annan mat. Annars brukar hon äta i stort sett det vi äter (utan salt).
åhh gott med pannkakor!! känns som det var 100 år sen man åt det... min favorit är med choklad eller bara smält smör och socker på, hihi :)
SvaraRaderaKram