Här hemma har vi haft sjukstuga sen i lördag då Lowa insjuknade i Feber, förkylning, röda & kladdiga ögon. Hon spydde även i lördags, men inget mer efter det. Förövrigt har jag aldrig sett så mycket kräk - det svider verkligen i mammahjärtat att ha sin dotter så dålig. Hon har varit hemma från dagis och lär bli imorgon också. Nu är det "bara" förkylningen samt ögonen som ska bli bra.
Även jag har blivit genomförkyld, och likaså lillgubben Wilton. Imorse när jag ammade hörde jag verkligen hur jobbigt det var för honom att andas genom näsan när han var så snorig. Stackars liten. Ska undvika att ta fram "snorsugen" tills det är riktigt jävligt. Lowa hatade verkligen den! Droppa bröstmjölk i närborrarna (låter lite skumt) ska vara det allra bästa - bakteriedödande.
Ni mina kära läsare vet att Wilton haft stora problem med sin mage. Riktiga magsmärtor som gör att han har så ont att det blir kolik av det hela. I ett par veckor har vi haft det såhär, riktigt skitjobbigt. Man blir ärligt talat helt galen av skriket. Man tycker så sjukt synd om honom samtidigt som man bara vill banka sitt huvud i väggen, sjuk känsla. Tur man är två.
Några av alla knep vi testat för att lindra koliken är - Minifomdroppar, funkade till en början men inte sedan, då fick vi info om att dubbla dosen, funkade inte då heller. Magknipsmassage - funkade inte heller till en början, men det kunde ta upp till 10 dagar innan man såg resultat. Rapa ordentligt, det har vi alltid gjort - men nu har jag börjat avbryta amningen ca 2 gånger för att få upp luft, det gav resultat direkt. Slutat med alla mjölkprodukter - kunde också ta upp till 1 vecka innan resultatet kom, visar sig på vågen för mig (minus två kilo på ett par dagar utan att gått en endaste promenad).
Nu är grejen den att Wiltons mage är bättre (peppar peppar, så fort jag säger ordet bättre så vänder det igen). I tre dagar har det "bara" varit kolikskrik ca 30 min per dag, ist för flera timmar. Okej att det är lite magknip till och från hela dagen och han är missnöjd, men det är inte det där otröstliga hjärtskärande skriket. Nu vet vi ju alltså inte vilket ska gjort han bättre. Vi har ju testat fler saker samtidigt (vad gör man inte när man är desperat). Så är det magknipsmassagen, dropparna, att jag slutat med mjölk eller dessa amningar som jag avbryter och rapar? Vågar inte börja dricka mjölk igen för jag vill inte att han ska få sådär sjukt ont igen, samtidigt som jag vill - får typ äta nada, iof en bra diet (man måste ju se något possitivt med det hela, haha).
Förövrigt saknar jag alla mina vänner. Har inte kunnat ta mig (eller velat) till någon pga Wiltons onda mage och dessa förkylningsbakterier. Men nu verkar det vända (iaf vad vi sett de senaste dagarna). Håll tummarna!
