Vaknade av att regnet vräkte ner, kollade klockan och inser att vi försovit oss - 7:45, inte okej. Väcker barnen, gör oss i ordning, fram med frullen, någon stans mitt i märker ja att Lowa inte är sig själv. Hon skriker, gråter och vägrar äta. Ringer till dagis och berättar att hon blir hemma med oss idag då hon kanske börjar bli sjuk. Kristoffer va även han hemma imorse (började kl 11) så vi mös hela familjen.
Hade planerat in ett gympass efter frukosten, men så fort jag vaknade kände jag bara -Neeej, palla! Sa till Kristoffer att ja skiter i det, stannar hemma ist. Men på något vis lyckades han övertala mig "- Du vet hur bra du mår efteråt, och tänk va nöjd du kommer känna dig när du kommer hem". Det fick mig att tänka om, tack älskling. Jag har sagt åt honom att peppa mig när det känns tungt, det är precis det han gjorde. Grymt skönt att svettas på crossen med partymusik i öronen.
Nu sover kidsen och jag ska göra lika dant en stund. Sen smyger ja upp och dricker lite kaffe och bläddrar i dagens tidning. I em ska vi (ja och barnen) städa. Vi får i och för sig besök av Emma också och det gillas.
Känner att ja vill komma iväg till typ Norrköping imorgon el på lördag och leta efter Ginas svarta brallor med dragkedja (som verkar vara slut överallt i min storlek) som ja ska inviga på lördagskvällen då de nalkas partaj med fina vännen Mickis som kommer hem från Malmö, och ett gäng andra brudar såklart, trevligt värre.
Hepp, sova lite!
Så härligt med pepp när det känns tungt, duktiga dig som kom iväg ändå!!!
SvaraRadera