Jag vet inte, men tror jag måste skriva av mig och klargöra en sak. Att jag har ändrat min livsstil har väl ingen missat. Jag tränar & äter rätt, och min kropp har nog inte mått bättre. Jag har alltid varit kraftig & tjock, aldrig varit intresserad av min hälsa, och träna va det värsta jag visste förut. Det här gör att en anonym bloggläsare har fått för sig att jag har en ätstörning. Jag tror och vet att hon bara vill mig väl för hon själv varit sjuk. Jag är inte sjuk, inte det minsta. Hur sjuk var jag inte innan då när jag bara åt skit?
Sist jag var på fest pratade jag med en vän till mig som för ett tag sedan också ändrade sin livsstil, började träna, gick ner i vikt och åt bra och nyttig mat - helt plötsligt blev hon också sjuk enligt folk runt omkring henne. Det är hemskt dom som drabbas och klart vissa kan bli oroliga, men när man gör något man mår bra utav, trivs med det och är inte i närheten av någon ätstörning är det väl ändå okej?
Varför får man inte bli "för smal" "för tränad" "för hälsosam" bara för man varit kraftig? Är man inte samma person helt plötsligt? Sticker det i andras ögon? Jag är inte bitter, jag hoppas bara folk kan acceptera att jag trivs med mitt nya liv, och jag lovar - pizza, godis, kakor och chips slinker ner med hull och hår. Kebabrullen igår va svingod, så lugn, jag äter och njuter av livets goda också.
Puss.
P.s Vi har haft en riktig skitkväll. Livet är orättvist. D.s
Jättebra inlägg! Tror inte att det sticker i ögonen på folk och jag vet ju inte heller vilket liv du levt tidigare. Det är bara det att om man levt i eller nära en ätstörning så vet man så många som inte klarat av din resa på ett friskt sätt. Det är ju jättebra att du mår bra och självklart är det mer hälsosamt att vara aktiv och normalviktig än att vara överviktig och otränad, men kanske det är så att folk reagerar på att du vill gå ner ännu mer trots att du redan är smal?
SvaraRaderaVem har sagt att jag vill gå ner ännu mer? Inte jag iaf. Jag är nöjd med min normala vikt till min längd och ska nu träna för att bibehålla samt bli starkare och mer vältränad :) låter rimligt och nyttigt tycker jag :) . Tack för att du bryr dig, hoppas att du klarar dig från att bli drabbad av den hemska sjukdomen igen, kan ju lätt bli att man faller tillbaka när man en gång varit där. Kämpa! Kram
SvaraRaderaTråkigt att du skriver anonymt förresten, vill ha en öppen blogg och då en öppen dialog med mina läsare. Men kan ana vem du är (två som poppar upp i mitt huvud) men de behåller jag såklart för mig själv :)
SvaraRaderaJag behöver verkligen inte vara anonym mot dig, men jag är tyvärr inte så öppen och stark att jag vågar lämna ut mig för alla dina läsare. Jag är för feg. Jag ber också om ursäkt om jag har misstolkat dig, har precis för mig att du ofta har skrivit att du ska gå ner lite till, men det kanske var längesen. Det har inte varit meningen att vara klumpig och göra dig arg och ledsen, jag är bara rädd om dig och önskar inte någon att gå igenom något liknande som jag gjort.
SvaraRaderaKram